söndag 13 februari 2022
"Från sin ungdom till sjöss minns Martinson vad Frälsningsarmén betydde. Han vet att hjälpstationerna klarade livet på hundratals sjömän. Han hade stor respekt för frälsningssoldaternas fullkomligt självklara uppfattning att tron utan gärningar är död. Han hade också under luffaråren åtnjutit deras samaritiska insatser." (Ur Salvations efterord av Ingegerd Bodner Granberg)
lördag 12 februari 2022
Veckans kommundikt "Åke och hans vän" av Tranemo:s kommunpoet JIMMY ALM
Liksom Åke stötte jag på Harry på bokmässan för många år sen. Kanske var det rent av Åke som stod där i montern, jag minns inte. Men jag minns att Harry varit en viktig författare för mig. Hans bok Vägen till Klockrike har satt avtryck, särskilt när det kommer till frihet kontra fördomar och förakt. Genom mötet med Åke blev jag återigen påmind om Harrys författarskap och häromdagen när jag diktade på Biblioteket i Tranemo, såg jag en bok ligga uppslagen på ett bord, Vägen till Klockrike.
Veckans kommundikt:
Åke och hans vän
i gymnasiet
blev du bekant
med Harry
den stora stjärnan
från samma landskap
han som växte upp
i ett elände
och kunde uttrycka sig
i de flesta former
om både dagsländor
och kärnkraft
den amerikanska litteraturen
och ditt jobb som lärare
fick er att glida isär
det var först på bokmässan
i slutet av 1900-talet
er vänskap växte fram
som medlem och ordförande
i Harrys litterära sällskap
har du läst hans texter
i flera decennier
med samma fascination
du har mött honom
i den stora sorgen
över människor som vet för mycket
utan att ha tänkt
du har varit med och arrangerat
otaliga läsningar
gett ut böcker och tidskrifter
som håller Harry vid liv
ni förenas
i den stora omsorgen
för vårt enda jordklot
och människornas fred
trots att ni aldrig hann träffas
är han med dig
när du cyklar på banvallen
genom naturens skyltfönster
till tonerna från fink
och sylvia
JIMMY ALM
kontakt@diktadig.se
Publicering
godkänd av
Kommunpoet
JIMMY ALM
Rune Liljenrud
VINTERGÄCK ~ Eranthis frös igen i natt
"Eranthis frös igen i natt. Den har förmågan att låta sig frysas. Den slår då ihop kalken till knopp igen. Det gula blir nästan vitt och murkelartat veckigt. Den ser blek och avliden ut, men vaknar upp vid sol. Klockan elva var den utvecklad igen och lysande gul."
Harry Martinson Ur VINTERGATAN 1960 – SVERIGES FÖRFATTARFÖRENINGS KALENDER – 13 vid bordet.
Rune Liljenrud.
fredag 11 februari 2022
"I ett universum med gyrala anordningar ligger det ett väljande och en möjlighet till val i själva anordningen. Och liksom det finns mekaniska gyron och biogyrala gyron, så finns det andliga gyron av kulturell, social och konstnärlig art. Mänskan kan själv gripa rodret och styra båten." (Ur GYRO)
en ö av tid med oförgänglig glöd.
Omkring den fanns en ocean av nöd,
och krig och förödmjukelse, förtryck och död.
Och ändå var den ön vår enda räddning.
På den satt före döden Sokrates,
på den satt i ett annat hav en Budda
och på en tredje vid sitt kors satt Kristus.
Det sannas värld har alltid suttit trångt.
Var finns den lilla ön i dag i världen.
Det vet om tusen år de som då leva
om de om tusen år nått lika långt.
tisdag 8 februari 2022
VINTERGÄCK ~ ERANTHIS
"Eranthis har kommit upp och blommar gul. Då borde man väl tala om 'livets seger' eller något sådant. Det hör ju till. Men blommans svenska namn är vintergäck, och det namnet är nog hämtat ganska djupt ur erfarenheten om den svenska våren. Ett gäckeri men inget löfte att hålla i."
Harry Martinson - VINTERGATAN 13 vid bordet
Sveriges Författarförenings kalender 1960
Rune Liljenrud
lördag 5 februari 2022
SAMERNAS NATIONALDAG DEN 6 FEBRUARI Klocrikestipendiet till Harry Martinsons minne har tilldelats diktare och konstnär i SAPMI
Grön: Växter/natur – landet /Sápmi/ som är livsavgörande för samernas överlevnad
Blå: Vattnet som är ett livselixir
Röd: Elden – står för värme och kärlek
Gul: Solen som står för långsiktigt liv
Ringen: Den runda ringen i flaggan är symbolen för andlighet, som binder ihop de fyra elementen, omsluter tillvaron, människans liv från vaggan till graven och in i evigheten.
Samernas egen nationalsång - Sámi soga lávlla
Texten till sången är skriven redan 1906 av sjösamen Isak Saba (1875 - 1921). Isak Saba föddes i nordnorska Nesseby och arbetade både som kyrkomusiker och lärare. Han var den förste norske same som blev invald i Stortinget, Norges riksdag. Texten har tonsatts av Arne Sörlie. Här nedan den svenska översättningen av texten:
Sámi soga lávlla (Samefolkets sång)
Nordvart genom Karlavagnen ser du Samelandet skymta: Fjäll bak fjäll i fjärran blåna, sjöar sträcka sig vid sjöar, bergens branter, fjällens toppar höja sig mot själva himlen, bäckar brusa, skogar susa, tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.
Frosten härjar här om vintern, yrsnön vräks av vilda vindar, ändock älskar sameätten denna jord av allt sitt hjärta: Månens ljus en färdman fägnar, flygga norrskensflammor fladdra, klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren, ut på insjön, över slätten, slamrar släden vägen fram.
Och när sommarns sol förgyller skogen, havet, havets stränder, guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor, gullhamn får var vattenfågel, strömmarna som silver glittra, åror blänka, stakar blixtra, under sång ses männen styra utför eda, fors och fall.
Lapplands släkte, sameätten, obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder, slemma köpmän, sluga skattekrävarskaror. Hell, var hälsat, sega släkte! Hell dig fridens rot och fäste! Krigisk fejd har aldrig flammat, aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.
Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!
Klockrikestipendiet till Harry Martinsons minne
för år 2013 tilldelades
INGHILDA TAPIO
författare, poet och översättare, Karesuando
konstnär och designer, Karesuando
så att text och bild berikar varandra och skapar samklang"